20 dagar kvar
Idag är det exakt tjugo dagar kvar.20 dagar tills jag åker. 20 dagar kvar tills jag är färdig med c-uppsatsen. Livet.. Den här månaden har jag länge fantiserat om. Hur kommer jag känna? Kommer jag hinna allt? Kommer varje dag vara som dagen innan julafton när man var liten?
Jag känner inte så mycket. Jag tycker mig ha läget under kontroll, jag och Linnea har varit grymma med uppsatsen. Jag har haft ett år på mig att tänka på allt jag behöver fixa innan avgång men jag har även accepterat att jag aldrig kommer kunna tänka på allt jag behöver. Jag ska vara borta i över tre månader, det finns inte en chans att jag vet allt jag behöver ha under en så lång tid. Men jag har fixat allt jag tänkt på. Den enda oron är att jag ska försöka söka examen och lärarlegatimation därifrån och jag hoppas att det inte blir krångligt. Får flirta med någon på kontoret på Naankuse om lite wifi, alternativt lösa det när vi åker till Windhoek på söndagar.
Oroar mig väl lite för pengar också, har ju sparat så att jag kan leva när jag kommer hem då jag inte får lön fören efter någon månad hemma. Oroar mig för att jag ska börja pilla på de sparade pengarna på resan. Men har insett att fuck it, tänker inte tänka på pengar när jag är därborta.Jag vill kunna göra allt jag vill göra där. I värsta fall får jag väl sälja datorn när jag kommer hem för att ha något att leva på. Det löser sig. Det ska ju vara mitt hem och mycket går att lösa därifrån.
Hur förbereder jag mig mentalt då? Typ genom att passa på att göra ingenting. Jag hade nog någon vision om att jag sista månaden skulle träffa massa folk och njuta av Sverige. Det jag verkligen njuter av att göra nu är att låta mig själv ha lata dagar och mysa med Skrållan. Sen kommer det inte finnas en enda dag på tre månader där jag kan ligga i sängen en hel dag och min katt kommer jag säkerligen ligga och böla efter om nätterna där. Jag kommer sakna massa vänner också men jag kan inte låta bli att uppskatta att bara vara hemma och mysa just nu. Njuta lite extra av svensk mat och av Håkan Hellström. Njuta av att vara ensam. Därborta är jag aldrig ensam. Det är inte heller socialt accepterar att lyssna på en popman som brölar på svenska. Kommer aldrig glömma Sydafrikanskans (som jag träffade senast jag var där) blick när jag satte på Hellström och började studsa runt. Håkan är uppenbarligen inte lika imponerande när man inte förstår texterna. Men det här är i alla fall någon slags ursäkt till mina vänner för att jag kanske inte hinner ses lika mycket som vi alla kanske vill nu innan jag åker.
Jag känner inte så mycket. Jag tycker mig ha läget under kontroll, jag och Linnea har varit grymma med uppsatsen. Jag har haft ett år på mig att tänka på allt jag behöver fixa innan avgång men jag har även accepterat att jag aldrig kommer kunna tänka på allt jag behöver. Jag ska vara borta i över tre månader, det finns inte en chans att jag vet allt jag behöver ha under en så lång tid. Men jag har fixat allt jag tänkt på. Den enda oron är att jag ska försöka söka examen och lärarlegatimation därifrån och jag hoppas att det inte blir krångligt. Får flirta med någon på kontoret på Naankuse om lite wifi, alternativt lösa det när vi åker till Windhoek på söndagar.
Oroar mig väl lite för pengar också, har ju sparat så att jag kan leva när jag kommer hem då jag inte får lön fören efter någon månad hemma. Oroar mig för att jag ska börja pilla på de sparade pengarna på resan. Men har insett att fuck it, tänker inte tänka på pengar när jag är därborta.Jag vill kunna göra allt jag vill göra där. I värsta fall får jag väl sälja datorn när jag kommer hem för att ha något att leva på. Det löser sig. Det ska ju vara mitt hem och mycket går att lösa därifrån.
Hur förbereder jag mig mentalt då? Typ genom att passa på att göra ingenting. Jag hade nog någon vision om att jag sista månaden skulle träffa massa folk och njuta av Sverige. Det jag verkligen njuter av att göra nu är att låta mig själv ha lata dagar och mysa med Skrållan. Sen kommer det inte finnas en enda dag på tre månader där jag kan ligga i sängen en hel dag och min katt kommer jag säkerligen ligga och böla efter om nätterna där. Jag kommer sakna massa vänner också men jag kan inte låta bli att uppskatta att bara vara hemma och mysa just nu. Njuta lite extra av svensk mat och av Håkan Hellström. Njuta av att vara ensam. Därborta är jag aldrig ensam. Det är inte heller socialt accepterar att lyssna på en popman som brölar på svenska. Kommer aldrig glömma Sydafrikanskans (som jag träffade senast jag var där) blick när jag satte på Hellström och började studsa runt. Håkan är uppenbarligen inte lika imponerande när man inte förstår texterna. Men det här är i alla fall någon slags ursäkt till mina vänner för att jag kanske inte hinner ses lika mycket som vi alla kanske vill nu innan jag åker.
jUSTE! Första helgen ska jag och Sanne åka på safari, riktig safari där man tältar på savannen. Alltså.....