Camilla Forsell

 

 

 

8000 ord, 20 sidor och två veckor senare så är jag klar med detta helvete. För att inte tala om den 1,5 sidor långa referenslistan med litteratur jag alltså läst igenom dessutom.. FY FAN VAD SKÖNT ATT DET ÄR ÖVER. Klarar jag den här uppsatsen så klarar jag vad som helst känns det som. Tror det här är det största vi kommer ha innan det är dags för c-uppsatsen så nu ska jag ladda om batterierna till nästa år då det är dags på riktigt.

 

Det känns verkligen hur det börjar bli nära nu, hur vi börjar se slutet. Snart är vi färdigexaminerade förskollärare. Länkar till diskussioner och besked kring våra ingångslöner länkas fram och tillbaka i vår facebookgrupp och den blir bara högre och högre. Just nu ligger den på 6000 mer än vad jag någonsin trodde att jag skulle få när jag började plugga till detta. Det är magiskt och något jag verkligen tycker vi förtjänar. Detta med tanke på den långa, ibland psykiskt påfrestande utbildningen vi går, 3,5 år är länge och man förtjänar pengar för den mödan. Men framförallt för det vi faktiskt kommer göra när vi väl kommer ut i yrkeslivet, vi kommer arbeta med barn på ett sätt som barnen förtjänar. På ett sätt så att de kanske utvecklas mer än någonsin, samtidigt som att de har roligare än någonsin. Barnsynen i utbildningarna idag är bättre än vad den någonsin har varit och den uppmuntrar oss och barnen till demokrati och frihet, en lärorik frihet där barnens intresse och utveckling alltid står i fokus. Förskolan har tidigare präglats av fasta rutiner, idag försöker vi förbigå dem så gott det går och skapa en verksamhet som passar alla individer. Det är fan inget lätt jobb och det kommer vara tufft ibland, psykiskt och fysiskt. Det tär på kroppen och det tär på psyket att jobba med barn och ibland blir man involverad i sitt jobb på ett sätt man inte blir annars, samtidigt som man såklart får så mycket tillbaka av barnen. Men vi förtjänar verkligen en hög lön, för det vi gör!