Resedagbok - del 3

25 december 
 
Igår va en fantastisk dag, först var det introduktion där vi fick lära oss allt om Naankuse's historia och budskap. Vi fick även lära oss om alla giftiga spindlar och skorpioner, om jag varit nojig sen dess? Svar ja. De uppmanar oss till att dubbelkolla sängar och skor för att undvika stick och bett.
Efter det var jag på min första promenad med seniorbabianerna. Det är rätt obehagligt och det är väldigt lätt att göra fel och bli attackerad. Men vi fick en lång beskrivning innan på vad vi fick och inte fick göra så jag kände mig ändå trygg. Du måste gå rakt och bara ignorera babianerna - inklusiva om du blir biten eller om de hoppar upp på din rygg. Håller de dig i handen ska du inte hålla tillbaka. Mitt i promenaden får alla sitta ner och babianerna springer runt lite som de vill och putsar oss. Det är en rätt speciell känsla att ha en babian som putsar en i håret eller på andra kroppsdelar, jag v et inte vad de hittar där men de verkar nöjda.

Efter promenaden var det dags att mata alla rovdjur - carnivore feed, lejon, geparder, vildhundar och leoparder. Du åker runt i en jeep, vi volontärer står alltid där bak och stannar vid varje inhägnad och slänger in kött. Vi slängde in halva hästhuvuden till lejonen och leoparderna idag, vid första åsynen blev jag tårögd men djuren måste ha mat.Det är så häftigt att se djuren fånga köttet och springa iväg med det och jag bara älskade att få slänga in det till dem.
Efter middagen satt vi och drack lite öl och hade det väldigt trevligt. Vi värmde upp rödvin och låtsades att det var glögg - tror jag.. Jag vet inte vad glögg heter på engelska. Jag började känna mig som en i gänget och allt känns väldigt bra, stämningen är på topp.

Idag har jag matat djuren på gården och nu ska vi snart börja fira jul här. Jag har varit skittaggat på att festa till det lite ikväll - jul och allt men jag fick just veta att jag ska vara barnvakt åt en babianbebis inatt så jag måste ta det lite lugnt. Kommer jag och babianen överens kan jag ha den under tröjan och sitta ute med de andra ändå.


27 december
 
Jag är i paradiset. Jag är på stället där ingen olycka finns. Jag är på stället där inga sorgliga låttexter existerar. Jag är på stället där alla bryr sig om varandra. Jag är på stället där allt löser sig.

Jag vill aldrig åka hem. "Hemma" finns inte för mig just nu. Hemma och här är två helt olika världar och förlåt om jag är otrevlig men jag har knappt tid eller ro att tänka på det jag lämnat bakom mig. Just nu finns inte det för mig och det tar nog ett tag innan jag börjar sakna. 
Tio dagar kvar och jag har redan extrem ångest över att åka hem. Hem till kalla Sverige där allt är som vanligt. Där jag kommer gå tillbaka till mitt gamla, tråkiga jag. 
Jag är rädd för att jag inte kommer nöja mig med mitt vanliga liv när jag kommer hem. Jag är rädd att jag vill något annat med livet nu. Att jag har nya drömmar.
Men jag får ta det när jag kommer hem, nu ska jag bara njuta. 




 


 
 
 
#1 / / Fumbling For Dreams:

Hej! Håller på att få igång mitt företag som heter Fumbling For Dreams som säljer egengjorda drömfångare av naturmaterial. Skulle betyda väldigt mycket om du ville kolla in och slänga en kommentar om ev. förbättring av sida och produkter. Ber om ursäkt om du inte vill ha sådana här kommentarer, annars tackar jag på förhand! :)